-

Yes I've lost my mind..

Varför blir det alltid såhär?
Varför gör det så ont att hjärtat nästan går sönder,
och det enda jag kan fokusera på är den där smärtan
som gör att jag stänger ute omvärlden,

och varför gör det så ont att vara ledsen, när jag egentligen vet att det är okej.
NI är inte längre än ett samtal bort, och jag vet att det skulle hjälpa mig.. men jag vågar ändå inte

---

Du kan förstöra så otrolig mycket för mig.
Ett ord, en mening kan slå sönder min tillvaro.
Men ändå älskar jag dig, så enormt mycket.
DU har liksom alltid varit min stora förebild i livet, min stora idol - och den jag alltid sett upp till.

Jag försöker verkligen, jag anstänger mig tills min kraft tar slut, för att vara den du vill att jag ska vara.
Jag vet att jag misslyckas ibland, men det är aldrig meningen ..
Du har alltid sagt att man ska erkänna sina fel och lära sig av sina misstag, men varför acceperar du inte mig när jag försöker?
För jag erkänner:  JAG HAR KLIVIT SNETT SÅ IN ÅT HELVETE!
Och jag ska bättra mig.. jag tänke iallafall försöka ..

förlåt.