-

Jag vet inte om jag orkar mer.
För det känns inte som att det spelar någon roll längre.

Det finns ingen som svikit mig som du, ingen som gjort såren så djupa..
Sår som förmodligen aldrig kommer att läka .. på riktigt.
Ingen som har gjort såna snedsteg i mitt liv, utan att någonsin kunna be om ursäkt
för allt du ställt till med..

Det gör ont att ens erkänna en sån sak, att ens tänka tanken.

Det fanns nätter då jag torkade tårar på grund av dig,
nätter då jag hoppades på att du skulle inse att du gjort fel.
Men det gjorde du aldrig.

Du kom iallafall tillbaka, trots att du sa att du aldrig ville se mig igen .
Du kom tillbaka, men just nu undrar jag om det inte varit lika bra
om vi fortsatt åt det håll vi va påväg mot.

Det kommer förmodligen komma fler sömnlösa nätter , fler tårar, fler jobbiga beslut.

Enda fördelen den här gången, är att jag är vuxen nu ...


- Jag vill ju bara att du ska krama mig,
och tala om att allting är okej,
att du inte tänker försvinna .. (för det är du påväg att göra)

Jag älskar dig, från djupet av mitt hjärta, det kan ingen någonsin ta ifån mig ..

Men just nu är jag så jävla arg, ledsen, besviken, förvirrad och framför allt LEDSEN..

Sluta låtsas och var lite ärlig, för en gångsskull..

Mitt tonårshjärta behöver fortfarande dig ..

/ a